Aktuella bolån 2023

Företag

Avgifter – information

Ansök

Företag

Max belopp: 10 000 000 + kr

Startavgift: 0 kr

Ränteintervall: 1,30 – 1,69%

Ansök

Låneinformation:

Räkneexempel: Ett bolån på 1 000 000 kr med 1.35 % rörlig ränta (1.36 % effektiv ränta) och 1 % amortering per år kostar 1 958 kr/mån i ränta och amortering (före ev. skatteavdrag). Räntekostnaden sjunker varje månad i takt med att lånet betalas av. Totalt belopp att betala under lånetiden (30 år) är 1 344 419 kr.

Företag

Max belopp: 10 000 000 + kr

Startavgift: 0 kr

Ränta från: 1,05 – 1,29 %

Ansök

Låneinformation:

Räkneexempel: Ett bolån på 1 000 000 kr med 1.05% rörlig ränta (1.06% effektiv ränta) och 1% amortering per år kostar 1708 kr/mån i ränta och amortering (före ev. skatteavdrag). Räntekostnaden sjunker varje månad i takt med att lånet amorteras ned. Totalt belopp att betala under lånetiden (30 år) är 1267881 kr.

Företag

Max belopp: 10 000 000 + kr

Startavgift: 0 kr

Ränta från: 1,05 – 7,90 %

Ansök

Låneinformation:

Räkneexempel: Ett bolån på 2 000 000 kr med ränta 1,13% (1,14% effektiv ränta) med en bindningstid på 3 månader. Ett bostadspris på 4 000 000 kr och en kontantinsats på 50 %, månadsvis betalning via autogiro (totalt 600 avbetalningar) och återbetalningstid 50 år. Totalt ger detta en månadskostnad om 5 216 kr (inkl. amortering om 3 334) och en total kreditkostnad om 2 565 998 kr utan hänsyn till eventuellt skatteavdrag.

Relaterad läsning kring Bolån
Läs om att låna till kontantinsats
Läs mer om lånelöfte från banken
Ränteavdrag vid bolån

Fakta om boräntor

För dig som ska köpa en bostad eller ska bygga en fastighet är bolåneräntorna av stor vikt. De allra flesta behöver ta ett bolån då det för många blir det den största affären man gör under sin livstid. Boräntan påverkas av reporäntan. Sedan 1993 har riksbanken i uppgift att sköta och främja den ekonomiska utvecklingen i Sverige och ett viktigt vapen för att kunna styra penningsvärdet är att justera reporäntan beroende på det allmänna ekonomiska läget i Sverige. Riksbankens målsättning är att inflationen skall ligga på 2 % om året.

Snittränta bolån

Bankernas listräntor är vilseledande för konsumenterna tycker väldigt många inklusive Finansinspektionen som gärna vill ha en skärpning av reglerna hur bankerna skall presentera bolåneräntorna. Det som istället är relevant för konsumenten är snitträntan.
 
En snittränta ger en betydligt bättre överblick i vilken rabatt man kan få på sitt bolån. Skandiabanken är det första bolaget som aktivt valt att gå ut med snitträntan och under 2015 togs beslutet att alla banker måste redovisa sina snitträntor varje månad.
 
Vid sämre ekonomiska tider brukar räntan sänkas vilket ger lägre bolåneräntor. Motsatt ger en bra stabil ekonomi ett högre ränteläge. Väldigt förenklat kan man säga att reporäntan har till uppgift att agera som gas och broms inom samhällsekonomin. Riksbanken tar beslut om att höja eller sänka räntan cirka 3-6 gånger varje år.
 

Binda boräntan eller inte?

Detta är ett dilemma som de alla bolånetagare ställs inför. Ska man binda räntan eller inte? Det finns inget enkelt svar på den frågan. Kollar man på hur ränteläget sett ut de senaste trettio åren så har man definitivt vunnit på att lägga sig på en rörlig ränta.
 
Rent ekonomiskt under en längre period lär man spara pengar genom att ligger helt rörligt med sina bolån. Det finns dock andra aspekter som man bör väga in. Väljer man att binda sina lån så får man en säkrare ekonomisk väg framför sig så man vet hur mycket lånen kommer att kosta varje månad.
 
En gyllene regel om man ska binda sina bolån är att man gör det när ränteläget är lågt, när man tror att räntan är på väg att bottna kan det vara ide att binda räntan 2,3 eller kanske 5 år. Nu ligger ränteläget väldigt lågt historiskt sett och ska man ta ett bolån just nu kan det vara ett alternativ att binda räntan på en del av lånebeloppet.
 

Förhandla med banken

När det är dags att ta ett bolån och ska besöka banken finns det ett antal saker som man ska tänka på. Bankerna sätter räntorna baserat på reporäntan som vi gått igenom i stycket ovan. Dock är det så att de flesta bankerna tar ut en överkurs, det finns ett begrepp i bankvärlden som kallas räntenetto. Det är innebär att skillnaden mellan den räntan som bankerna lånar upp mot den ränta som slutkund får är det så kallade räntenettot.
 
Lånar banken pengar av riksbanken till 1 % ränta så hamnar oftast räntan ut mot kund runt 2,5-3 %. Det innebär att det alltid finns läge att pruta ned deras förslag. Nöj er inte med deras första förslag, det kommer garanterat att vara för högt. Beroende på vilka förutsättningar man har så kan man ofta få ner räntan så lågt som 0,3-0,5 % under deras listränta. Bankerna konkurrerar med varandra om bolånekunder och skulle man inte vara nöjd med det förslaget skall man ta sina papper vidare till nästa bank. Vill inte er huvudbank förhandla kommer det alltid finnas en annan bank som kan ge er ett bättre erbjudande.
 
Bankerna tjänar mest pengar på att ni binder era lån. Tänk på det. Förmodligen kommer dom att locka med låga räntor för binda räntan ett par år. Köp inte det rakt av utan var kritisk och ställ motfrågor. Ibland kan det som vi gått igenom ovan vara läge att binda räntan men inte alltid.
 

Hur man förhandlar sig till en bra bolåneränta

Att förhandla om en bra bolåneränta kan spara dig tusentals kronor i räntekostnader under din lånetid. Här är några tips på hur du kan förhandla dig till en bättre ränta:
 
Samla in offerter från olika banker och jämför räntorna. Det är viktigt att du förstår vad som är en marknadsmässig ränta för din lånesumma, belåningsgrad och löptid. Ju mer information du har, desto bättre position har du när du förhandlar med bankerna.
 
Använd dina befintliga bankrelationer för att förhandla om bättre villkor. Om du har flera bankkonton, sparande eller investeringar hos en bank så kan du använda detta som en förhandlingspunkt. Bankerna vill ha dig som kund och kommer ofta att erbjuda bättre räntor för lojala kunder.
 
Var beredd att förhandla och visa att du är intresserad av att byta bank om du inte får en bra ränta. Bankerna vill behålla sina befintliga kunder och kommer ofta att erbjuda bättre räntor om de tror att de kan förlora dig som kund.
 
Förbered dig på förhandlingen genom att tänka igenom dina argument och frågor. Fråga om eventuella rabatter och kampanjer som kan ge dig en bättre ränta och var beredd att förhandla om andra villkor som till exempel amorteringskrav eller räntetak.
 
Undvik att acceptera den första räntan du blir erbjuden. Bankerna har ofta en viss marginal som de kan sänka räntan med, och genom att förhandla kan du spara pengar.
Glöm inte bort att det inte bara handlar om räntan. Andra villkor som avgifter, amorteringskrav och räntetak kan också påverka det totala kostnaden för lånet.
 
Var realistisk i dina förväntningar och försök att hitta en lösning som fungerar för både dig och banken. Genom att visa att du är villig att förhandla på ett konstruktivt sätt så ökar du dina chanser att få en bättre ränta.
 
Slutligen är det viktigt att komma ihåg att förhandla om räntan är en process och att det kan ta tid att hitta en lösning som fungerar för alla parter. Genom att vara väl förberedd och öppen för att förhandla så kan du spara pengar på ditt bolån.
 

Amortera av bolån

Slutligen tar vi upp amorteringsfrågan. Hur mycket ska man amortera på lånen varje månad? Bankernas krav har historiskt varit ganska låga och i många fall har de inte ställt några krav på att man måste amortera. Bankernas synsätt håller på och förändras och SEB tog ett beslut för ett par år sedan att man måste amortera minst 1000 kr/månaden per lånad miljon. Man bör dock amortera av många olika anledningar. Genom att amortera lägger man pengar på sig själv och sin fastighet. Den dagen man ska sälja sin fastighet är det alltid bra att det finns ett övervärde på fastigheten. Om man vill renovera sitt hus är det också väldigt bra att man har en löpande amortering varje månad då det också ger ett extra låneutrymme ju mer man betalat av.
 

Amorteringsreglerna

Amorteringsreglerna för bolån i Sverige är en viktig del av landets finansiella system. Syftet med amorteringsreglerna är att främja en hållbar utveckling av bostadsmarknaden och att säkerställa att låntagare har en ekonomisk buffert för att klara av eventuella ekonomiska svårigheter.
 
Från och med den 1 juni 2016 måste alla som tar ett bolån amortera av minst 1% av det totala lånebeloppet varje år. Detta gäller för nya lån, men också för befintliga lån som förlängs eller ökas. Amorteringskravet gäller för lån med en belåningsgrad över 50%, vilket innebär att låntagare behöver betala av minst 1% av lånebeloppet varje år om de lånar mer än hälften av bostadens värde.
 
Förutom det allmänna amorteringskravet finns det även en skärpt amorteringsregel för lån med hög belåningsgrad, det vill säga lån som är större än 70% av bostadens värde. Dessa lån måste amorteras av minst 2% av det totala lånebeloppet varje år.
 
Amorteringsreglerna kan också variera beroende på vilken typ av lån man har. Det kan till exempel finnas undantag för lån med en kort löptid eller för så kallade räntetakslån, där räntan är fast under en bestämd period.
 
Det är viktigt att notera att amorteringskraven inte är detsamma som att man behöver betala av hela lånebeloppet på den angivna tiden. Istället betalar man av en del av lånet varje år, vilket gör att det totala beloppet minskar över tid. Det innebär också att man betalar mindre ränta eftersom räntan beräknas på det återstående lånebeloppet.
 
En annan fördel med att amortera av lånet är att det ger låntagaren en ekonomisk buffert för att klara av oförutsedda utgifter. Om man skulle förlora sin inkomst eller drabbas av andra ekonomiska problem så kan man dra nytta av den tidigare avbetalade delen av lånet för att klara av räkningar och andra utgifter.
 
Det är också viktigt att tänka på att det finns olika sätt att amortera av lånet. Man kan välja att göra en större amortering för att minska lånet snabbare eller göra mindre amorteringar varje månad för att fördela utbetalningarna över tiden.
 
Sammanfattningsvis innebär amorteringsreglerna för bolån i Sverige att låntagare behöver betala av en viss procentandel av lånebeloppet varje år för att säkerställa en hållbar bostadsmarknad och ekonomisk stabilitet. Det är viktigt att låntagare förstår amorteringskraven och planerar sina ekonomiska resurser därefter för att undvika eventuella ekonomiska svårigheter.
 

Vad krävs för att få låna till en bostad?

Du måste vara myndig, folkbokförd i Sverige och ha någon form av stadigvarande inkomst. Nästan alla långivare accepterar heller inte betalningsanmärkningar hos den som ansöker om bolån. I god tid innan du lämnar en låneansökan är det klokt att räkna på vad du har råd med. Det beror i huvudsak på hur mycket sparade medel som finns tillgängliga och hur balansen ser ut mellan inkomster och utgifter varje månad. Vid köp av en bostadsrätt är till exempel månadsavgiften till bostadsrättsföreningen viktig att ha med i beräkningen.
 

 
Banker brukar titta på att låntagaren ska ha viss marginal i sin ekonomi för att kunna hantera en framtida ränteuppgång för bolånet. Amorteringskravet har också skärpts. Bolån på över 70 % av bostadens värde ska amorteras minst 2 % per år, medan det för 50-70 % gäller minst 1 % per år. Ett tips är att rådfråga din bank eller vända dig till en låneförmedlare och förklara dina förutsättningar, så kommer du snart veta hur stort bolån du har råd med.
 

Vad är ett lånelöfte?

Budgivning är det vanliga sättet att sälja bostäder och då behöver du veta på förhand hur långt du kan gå i budgivningen. Lösningen är att ansöka om ett lånelöfte. Det är en garanti för att du har rätt att låna upp till ett visst belopp och gör att du vet vilken nivå du kan lägga på dina bud.
 
Faktum är att många mäklare kräver att du kan visa upp ett hyfsat aktuellt lånelöfte. Vanligast är att vända sig till en bank eller långivare där man redan har lån eller sparande, men ingenting hindrar dig från att helt enkelt jaga de bästa och mest fördelaktiga lånevillkoren. Alla långivare som erbjuder bolån kommer vara beredda på att ta emot en ansökan om lånelöfte. Bedömningen som de gör bygger på en kreditupplysning.
 
Viktiga faktorer är:

• nuvarande anställning och inkomst.
• eventuella övriga lån och skulder.
• om du är fastighetsägare eller har andra betydande tillgångar.
• hur kredithistoriken ser ut (att den inte finns några aktiva betalningsanmärkningar etc).

 
Sedan görs en bedömning hur stort bolån de är beredda att erbjuda utifrån din ekonomiska situation. Att till exempel sakna fast anställning behöver inte betyda automatiskt avslag, men det försvårar situationen kraftigt för dig som låntagare.
 

 
För kunder med hög risk blir det svårt att beviljas ett högt lånebelopp, alternativt kan de vilja se en medsökande till bolånet eller att man återkommer senare när privatekonomin har förbättrats. Lånelöften är också något av en färskvara och beviljas utifrån de förutsättningar som gäller vid ansökan, d v s har det gått lång tid och skett någon form av större förändring så kan långivaren ändra beslutet om lånelöfte.
 
På nätet finns verktyg för bolån där du kan fylla i dina uppgifter och få en snabb bedömning om lånelöfte, annars tar det sällan mer än 24 timmar att få ett officiellt lånelöfte från en bank.
 

Vad gäller för kontantinsatsen?

När man tar ett bolån behöver man oftast ha en kontantinsats som man betalar själv för att minska risken för banken och öka säkerheten i lånet. Det finns olika regler som gäller med kontantinsats vid köp av bostad. Den måste vara minst 15 % av köpeskillingen. Köper du en bostad för 2 miljoner måste alltså minst 300 000 kr betalas kontant. Bäst är att använda sparade medel eller sälja av någon form av tillgång för att betala kontantinsatsen.
 
Generellt sett krävs alltså att man har en kontantinsats på minst 15% av bostadens pris för att kunna ta ett bolån. Detta innebär att man behöver betala minst 15% av bostadens pris med egna pengar och att resten av köpeskillingen finansieras med ett lån. I vissa fall kan banken kräva en högre kontantinsats, särskilt om man har en hög skuldsättning eller en osäker inkomst.
 
För bostäder som kostar över en viss summa (nivån varierar beroende på ort och typ av bostad) kan det krävas en högre kontantinsats. Detta kallas för riskklassning, där högre belopp i princip innebär högre risk för banken.
 
Viktigt att notera är också att man inte kan låna för att betala kontantinsatsen med ett bolån, utan man behöver ha sparade pengar eller likvida medel på annat sätt. Vissa tar ett privatlån till kontantinsatsen men det är oftast ingen bra ide då skuldbördan blir stor.

I sammanfattning är det alltså vanligt att man behöver betala minst 15% av bostadens pris som kontantinsats när man köper en bostad i Sverige, och i vissa fall kan kravet vara högre. Det är viktigt att man har sparade pengar eller likvida medel för att betala kontantinsatsen.
 

Bolån kan omförhandlas

Många tror att bolån är huggna i sten och att samtliga villkor ligger helt fast tills lånet är återbetalat. Sanningen är att förutsättningarna kan förändras till din fördel. En inte helt ovanligt situation, inte minst i Sverige där bostadsmarknaden varit het under senare år, är att bostaden ökat kraftigt i värde.
 
Eftersom bostaden fungerar som säkerhet, minskar även risken för långivaren. I så fall kan de vara beredda att gå ner i ränta.
 
Ytterligare ett fall kan vara ett en konkurrerande bank ger bättre villkor i utbyte mot att du flyttar över dina lån till banken. Ibland innebär det att din nuvarande bank är beredd på att matcha erbjudandet för att du istället ska välja att stanna kvar. Därför är det smart att följa bostadens värdeutveckling och gärna även den övergripande utvecklingen på bolånemarknaden.