Allmän pension i Sverige
Alla kommer vi en dag att vara där, vissa är närmare än andra och oavsett om du idag är 1, 20 eller 55 år så kommer den dagen när vi ska gå i pension. När man är ung så kanske pensionen inte känns så viktig, det är ju så långt bort då.
Men pensionen är alltid viktig oavsett vilken ålder man har eftersom det är lönen man ska kunna leva på när man har gjort sin del inom arbetslivet. Det handlar om vilken livskvalité man vill ha och att man ska kunna klara sig utan att leva på existensminimum.
Just därför är det bättre ju yngre man är när man börjar se över sin pension. Att spara pengar är alltid bra och ett pensionsspar är idag mer eller mindre nödvändigt även om man får inkomstpension, premiepension, avtalspension och i vissa fall garantipension. Att vara aktiv i sin pension och sitt sparande har många fördelar då man själv kan påverka att få en så hög pension som möjligt.
Vad är skillnaden mellan de olika pensionerna?
Inkomstpension ingår i den allmänna pensionen. Det betyder att så länge man har en deklarerad inkomst så går 18,5% av inkomsten i pensionsavgift varav 16% av de pengarna går till inkomstpension och 2,5% går till premiepensionen. Här kan det därför vara väldigt bra att göra ett aktivt val så att man får så mycket avkastning på sina pengar som möjligt.
Om man gör ett aktivt val skall man dessutom vara noga med att se över sina placeringar och inte bara låta dem vara kvar på samma ställe då fonder ändras. Gör man inte ett aktivt val så hamnar pengarna automatiskt i sjunde AP-fonden.
På Minpension.se kan man se sitt aktuella värde på pensionen samt man har även möjlighet att göra en pensionsprognos.
Avtalspension eller Tjänstepension är den pensionen som man får från sin arbetsgivare. En tjänstepension är oftast baserade på avtal som har förhandlats fram mellan arbetsgivare och fackförbund. Däremot så finns det arbetsgivare och arbetstagare som förhandlar fram en avtalad tjänstepension individuellt.
Skulle en arbetsgivare inte ingå i ett kollektivavtal så finns det också en stor risk att avtalspensionen uteblir helt. I dessa fall så bör man som arbetstagare tänka över sin tjänst noga och om möjligt ställa krav på arbetsgivaren att få en avtalad tjänstepension.
Det finns två olika sätt att förhandla fram ett pensionsavtal mellan anställd och arbetsgivare, förmånsbestämd och avgiftsbestämd. För dig som anställd så är den förmånsbestämda pensionen att föredra medan den avgiftsbestämda är att föredra för arbetsgivaren.
Ett avtal med förmånsbestämd pension innebär alltså en mindre risk för dig som anställd och du kan då lättare se vad den slutgiltiga pensionen skulle hamna på. En premiebestämd eller avgiftsbestämd pension gör det lättare för arbetsgivaren att förutse vilken summa som skall avsättas till pensionen i form av premier.
Däremot så har du som arbetstagare svårt att räkna ut vad den slutgiltiga avtalspensionen skulle hamna på.
Man skall också tänka på att har man en avgiftsbestämd pension så är det viktigt att ha en så bra lön som möjligt under många år. Då premierna skall förränta sig i så många år som möjligt innan det är dags att gå i pension. Däremot om man har en förmånsbestämd pension så är det viktigare att se till att lönen är hög och att man arbetar en heltidstjänst i några år innan pensionen. Då den förmånsbestämda pensionen är en utlovad del av slutlönen.
Premiepensionen utgör 2,5% av inkomstpensionen i den allmänna pensionen. Alltså av de 18,5% som man betalar utifrån den deklarerade inkomsten så går 2,5% till premiepension och 16% till inkomstpension. Det är de 2,5% som automatiskt läggs in i sjunde AP fonden om man inte skulle välja att placera sina pengar andra fonder.
En garantipension ingår även den i den allmänna pensionen men är då endast ett skydd för de som inte har haft en hög inkomst under sitt arbetsliv. Garantipension kan man få vid 65 års ålder. Det är en garanti som utlovar att man inte skall få mindre än 2,13 prisbasbelopp/år om man lever ensam.
Är man däremot gift så är prisbasbeloppet på 1,9. För att uppfylla kraven att vara berättigad till en garantipension så måste man varit boende i Sverige i minst 40 år och vara svensk medborgare. Skulle man däremot varit svensk medborgare och boende i mindre än 40 år så räknas prisbasbeloppet om i fyrtiondelar med de antal år man har varit boende i landet.
Det finns också en annan form av garantipension vilket är försörjningsstöd för äldre som även detta betalas ut från det att man är 65 år. Äldreförsörjningsstöd betalas ut i fasta belopp och även där baseras beloppet på om man är gift eller ogift.
Hur planerar man för sin pension och vad bör man tänka på?
En av de allra viktigaste punkterna är att börja planera pensionen så tidigt som möjligt så att man har god tid att kunna få den att växa. Om man har gjort det så finns alltid möjligheten att gå i pension redan när man har fyllt 55 år. Dock bör man fundera och planera riktigt noga då pensionen påverkas stort av ett så tidigt uttag.
Att ha ett arbete och arbeta i så många år som möjligt är det som får din pension att växa och bli hög. Ju längre tid man arbetar innebär också att man inte behöver dela upp sin pension under så många år.
Att vara aktiv inom sitt val av fonder och sparande ger också en högre pension då man har möjlighet att hela tiden påverka avkastningen och få pengarna att växa.
När kan man gå i pension?
Den allmänna pensionen kan man börja ta ut från det att man har fyllt 61 år.
De flesta tjänstepensioner har man möjlighet att ta ut från det att man har fyllt 55 år.
Enligt lag har man rätt att arbeta fram tills det man är 67 år. Man kan naturligtvis arbeta längre om man vill och om du och din arbetsgivare har kommit överens om att anställningen skall fortsätta.I Sverige är idag den ordinarie pensionsåldern 65 år.
Vad innebär det att göra ett aktivt val?
De pengar man får i premiepension kan man förvalta själv i pensionsmyndighetens fonder. Det finns cirka 800 registrerade fonder att välja mellan. Av dessa 800 fonder kan man placera sina pensionspengar uppdelat i 5 av fonderna som mest. Därför är det viktigt att se över sina fondplaceringar och göra nya val ibland just för att få en bättre avkastning på sina pengar.
Vad är en fond och hur fungerar det att spara i fonder?
Hos pensionsmyndigheten är fonderna uppdelade i olika typer av grupper. En del fonder har högre risk än andra men det kan också innebära att man kan få en hög avkastning.
Blandfond är olika sammankopplingar mellan aktier och värdepapper som är räntebärande.
Aktiefond innehåller aktier vilket innebär en ägarandel i de företag man väljer att ha aktier i. Ägarandelar motsvarar antal ägda aktier. När man sparar i aktiefonder så sprider man oftast risken genom att placera i många olika.
Generationsfond är en typ av blandfond som är inriktad mot åldersgrupper. Även denna typ av fond innebär att man placerar pengar i räntebärande värdepapper och aktier.
Räntefond En räntefond har endast värdepapper som är räntebärande. Ett värdepapper med ränta innebär att man får en viss ränta på de pengar man har placerat.
Måste jag själv göra ett aktivt val eller kan jag få hjälp?
Om man inte kan eller vill placera sin pension själv så finns det många företag idag som aktivt arbetar med din pension.
Man får betala en månads eller årsavgift till det företag man har valt att förvalta pengarna hos. Om man ska välja en pensionsförvaltare så är det viktigt att kolla upp de olika förvaltarna, vilka avgifter de har, vilken typ av tjänst de erbjuder och vilka omdömen de har fått av andra. Tänk på att det är dina pengar och din framtid de har hand om.
Hur mycket skatt betalar jag på pensionen?
Man betalar alltid skatt på sin pension, detta görs automatiskt av Pensionsmyndigheten om man inte uppger något annat. Pensionsmyndigheten drar skatt enligt skattetabellen som avser den kommun man bor i. Vill du titta närmare på skattetabellen så kan du göra det på skatteverkets hemsida Skatteverket.se
Skulle man ha pensionen som en sidoinkomst, dvs att man fortfarande arbetar till viss del och meddelar detta till Pensionsmyndigheten så drar de istället 30% i skatt oavsett om man har A eller Fskattesedel.
Vilken pension är skattepliktig?
Premiepension, Inkomstpension, Tilläggspension och Garantipension är skattepliktiga. Personer som är över 65 får en skattelättnad. Om man har en låg pension är skattelättnaden störst.
Finns det skattefri pension?
Ja det finns några pensionsformer som är skattefria. Dessa är äldreförsörjningsstöd, bostadstillägg för pensionär, efterlevnadsstöd till barn och särskilt pensionstillägg.
Om man har efterlevandepension, betalar man skatt även på den?
Så länge efterlevandepensionen är till vuxna så är den skattepliktig. I dessa pensioner ingår änkepension, omställningspension, garantipension, särskild efterlevandepension och förlängd omställningspension.
Om jag har andra inkomster, kan det påverka skatten?
För att slippa risken för restskatt så ska man meddela om man får flera inkomster då det påverkar hur mycket skatt man skall betala på sin pension. Exempel för andra inkomstkällor är tjänstepension och lön.
Hur gör jag för att slippa kvarskatt?
Oftast så får man pension från flera olika ställen som alla drar olika skatt. Om man får pension från eget pensionssparande, pensionsmyndigheten och tjänstepensionsbolaget så kan de andra dra perliminärskatt medan Pensionsmyndigheten drar en fast skatt på 30%. För att undvika en eventuell kvarskatt så kan man ansöka om att jämka. Detta gör man genom att prata med skatteverket för att få ett beslut om eventuella högre eller längre skatteavdrag på pensionen.
Betalar man skatt även på barnpension?
Om barnet enbart får barnpension utbetalt så är pensionen endast skattepliktig till viss del. Däremot så är inte efterlevandestödet skattepliktigt.
