Styrräntan

Styrränta och reporänta, är väl två ord som man som privatperson och låntagare ofta hör utan att veta noggrannare vad de faktiskt betyder. De flesta har väl dock klart för sig att denna ränta påverkar den egna boendekostnaden i och med att den påverkar räntan på bolånen.
 
Men vad är egentligen styrräntan och reporäntan? Styrränta är den ränta som Riksbanken tar ut från bankerna när dessa tar kortsiktiga lån hos Riksbanken. Hur hög denna ränta sedan är påverkar bankernas likviditet, det vill säga betalningsförmåga eller förmåga att betala sina skulder, och påverkar därför i sin tur hur mycket pengar som faktiskt finns totalt sett i Sverige. Den svenska Riksbanken använder sig av en styrränta som kallas reporänta, en förkortning för det engelska uttrycket repurchasing agreement eller ett återköpsavtal.

Riksbanken lånar ut pengar till bankerna mot en repa, ett statspapper, som sedan banken ålägger sig att köpa tillbaka efter en kort tid, vanligen en vecka. Banken köper då tillbaka repan och betalar ränta ovanpå köpeskillingen. Denna ränta kallas då för reporäntan, som är styrräntan för svenska Riksbanken.
 

Hur bestäms styrräntan?

Riksbanken kan höja eller sänka styrräntan beroende på hur de bedömer utvecklingen av svensk ekonomi på sikt, det vill säga konjunkturens svängningar i framtiden och framtida inflation. Riksbanken måste enligt lag sträva efter att hålla penningvärdet stabilt genom att kontrollera inflationen.
 

 
Inflationen kontrolleras till stor del genom styrräntan. Om Riksbanken förutspår att inflationstakten kommer att öka, så höjs styrräntan. Detta gör man för att dämpa konsumtionen och undvika en överhettning av ekonomin i en högkonjunktur.
 
På samma sätt kan Riksbanken sänka räntan under en lågkonjunktur för att stimulera ekonomin. Med en sänkt styrränta ökar belåningen och konsumtionen. När räntan höjs eller sänks så beror det på hur Riksbanken bedömer att inflationen ser ut om 1-2 år, eftersom en förändring av styrräntan behöver åtminstone så lång tid på sig för att påverka. Styrräntan är alltså Riksbankens viktigaste verktyg för att kontrollera inflationen och för att hålla den på en önskvärd nivå.
 
Innan reporäntan infördes 1993, använde sig Riksbanken av marginalräntan. Efter den ekonomiska krisen i Sverige i början av 1990-talet beslutade man att ersätta marginalräntan med dagens reporänta.
 

 

Hur påverkar styrräntan?

Styrräntan påverkar den ränta du som konsument får betala för ett lån, exempelvis ett bolån, särskilt om du har rörlig ränta, då den oftast ligger på några procentenheter över aktuell styrränta.
 
Det är dock viktigt att komma ihåg att även andra faktorer påverkar den ränta du får betala för ditt lån, exempelvis din egen ekonomiska situation med skulder och inkomster och även hur lång bindningstid du väljer på ditt lån. Ett bolån kan ofta bindas på olika lång tid och räntan varierar då mellan olika bindningstider beroende på hur stor risken är för banken. Även ekonomiska prognoser som gäller omvärlden påverkar den ränta du får betala, utan att det har ett direkt samband med den svenska Riksbankens aktuella reporänta.
 

 
Det är viktigt att tänka på att styrräntan historiskt sett alltid gått upp och ner i perioder. Därför bör du också kalkylera med detta när du ansöker om till exempel ett bolån. Bara för att räntorna legat på en historiskt låg nivå under en längre tid betyder inte det att det kommer att fortsätta nedåt i samma takt.
 
Räntorna kan, och kommer med största sannolikhet, höjas under lånets löptid. Därför bör du vara säker på att din ekonomi klarar en höjning på åtminstone ett par procentenheter. Det kan också vara bra att binda ditt bolån på olika lång tid, så att du inte behöver binda om samtidigt om det skulle inträffa en kraftig höjning av reporäntan och därmed också av bolåneräntorna hos bankerna.